Aggeman.se | Blog

Aggemans blogg flyttar = Adressändring! (här händer det alltså inget mer)

2008.12.01 @ 21:24 | Permalänk | Kommentarer (2) | TrackBacks (0)

I drygt fyra år har jag använt Movable Type som bloggverktyg. Det har blivit några olika versioner och bloggen har legat på några olika webbhotell. Jag har trivts med MT väldigt bra, ända tills det började strula för ungefär ett halvår sedan. En uppdatering löste de mest akuta problemen då, men nu har allt börjat strula igen. Det går ju inte ens att kommentera längre (åtminstone inte när jag har testat). Så nu har jag fått nog. Det blir ett byte till Wordpress. Den plattformen funkar ju uppenbarligen utmärkt för väldigt många bloggare, och efter en testkörning så har jag till och med blivit lite smått förälskad i enkelheten och snabbheten i WP.

Jag flyttar! I och med bytet så passar jag också på att flytta upp hela bloggen till aggeman.se. Det finns liksom ingen anledning till att bloggen skall ligga på en subdomän när jag ändå inte använder till något annat (förutom fotobloggen som fortfarande ligger kvar på samma adress).

Nu är det alltså dags för er som vill fortsätta följa min blogg att uppdatera bokmärken och länkar och dessutom byta till rätt flöde om ni följer bloggen via RSS-läsare.

Fredag tjugoåttonde november

2008.11.29 @ 00:55 | Permalänk | Kommentarer (1) | TrackBacks (0)

Det är ju fredag idag, så jag måste väl uppdatera...

Jag kan ju tipsa om en sajt som är kul om man vill ta kort på sig själv varenda dag och dessutom se resultatet som en animation. Och tycker man verkligen om att titta på sig själv så kan man till och med beställa en liten "Flipbook" med de bilder man tagit.

Själv hittade jag sajten när jag bläddrade bland alla applikationer som finns till iPhonen och var naturligtvis tvungen att testa själv. Min sida hittar man här (man ser också i mitt Twitterflöde till höger när jag har tagit ett nytt foto). Och har man en iPhone kan man ladda ner programmet här. Annars kan man säkert lösa det på annat vis om man vill använda kamera eller om man har en annan mobil. Jag har inte läst så noga, men det finns säkert apps för andra mobiler också...

Veckan har gått fort. Och jag har hunnit uppleva både snöstorm, halvmeterdjup snö och töväder med slaskiga vattenpölar under bara några dagar. Dessutom har jag huttit med ett avsked som verkligen gör ont inombords. Jag trodde inte det skulle kännas så mycket, för det är förhoppningsvis bara tillfälligt, men jag känner ändå ett stort vemod och saknad redan. Fast går allt som jag vill så ordnar det sig på ett eller annat sätt ändå, förr eller senare.

Jag måste köpa nya lurar till iPhonen som funkar när jag tränar. De medföljande är ju inte kompatibla med mina öron, alltså måste jag ha in ear-lurar. Tips mottages tacksamt, för själv har jag ganska dålig koll på vad som är prisvärt. Helst skall det ju låta jättebra och vara jättebilligt...

Varför hjälpa till när man kan titta på när andra sliter?

2008.11.25 @ 22:29 | Permalänk | Kommentarer (3) | TrackBacks (0)

Hur står det egentligen till i skallen på folk som sitter kvar i sina bilar och bara väntar, och väntar, och tittar på, när någon annan har kört fast på en oplogad väg och blockerar all trafik? Istället för att kliva ur och hjälpa till?

Det där har jag funderat på sedan igår, då jag inte kunde köra in på "vår" gata eftersom en taxi, modell större minibuss, satt fast i snön och blockerade vägen. Det naturliga i en sådan situation är ju då att man kliver ur bilen och sätter igång och knuffar. För det första för att det känns självklart att man hjälper till när man ser att någon annan har ett problem han/hon inte klarar av att fixa själv, och för det andra för att man kommer fram fortare själv om hindret försvinner snabbare.

Jag klev i varje fall ur bilen igår... Och puttade... I ungefär 10-15 minuter, medan kön med bilar växte. Det var inte förrän en förbipasserande äldre kvinna stannade och hjälpte till, samtidigt som hon svor över alla "slöfockar till karlar som inte orkar kliva ur sina varma bilar", som ett par tre andra tillslut kom till undsättning. Och då, när vi var 5-6 stycken som knuffade, då var ju bilen loss på några sekunder.

Jag undrar om de som satt kvar i sina bilar i nästan en kvart och väntade innan de klev ur tyckte att det var väl använd tid...

Andra bloggar om: vinter, snö, trafik, vintervägar

Direkt från förorten

2008.11.15 @ 15:26 | Permalänk | Kommentarer (2) | TrackBacks (0)

en köttbulle?

(via iFånen)

Bye bye, Lars

2008.11.07 @ 22:57 | Permalänk | TrackBacks (0)

Fan, Lars åkte ut. Tråkigt.

Han har visserligen inte alltid varit bäst, men han har definitivt alltid varit underhållande. Och att han dessutom valt att gå sin egen väg genom hela tävlingen, det gillar jag. Jag tror att hela Idol kommer att bli lite futtigare nu.

Dagen till är bjuder jag på en passande, väldigt bra video, med en annan artist som gått sin egen väg...

Läs mer i Aftonbladet, DN eller Läs även andra bloggares åsikter om idol 2008, lars, idol-lars, smells like teen spirit, tori amos

Fredag sjunde november

2008.11.07 @ 22:30 | Permalänk | Kommentarer (3) | TrackBacks (1)

Äntligen fredag. Igen (Jag har inte kollat, men det känns som att 90% av mina blogginlägg senaste året är skrivna just på fredagar). Det händer i och för sig inget speciellt idag, men det är ju alltid skönt att veta att det inte är någon stressmorgon imorgon.

Igår fick jag sticka från jobbet en stund för att plåstra om Häxan som åkt på stryk av chet, vilket ni kan läsa mer om här och här.

Väl tillbaka på jobbet berättade jag om vad som hänt för min arbetskamrat, som då sa något i stil med - "Ja, men det hade hon säkert förtjänat. Dessutom kan de nog behöva lite sånt där ibland, tanterna". Och det första han sa när jag kom i morse var - "Tjena. Du, jag måste få veta - hur är det med katten? Hon har väl inte fått smuts under klorna?".

Har jag inte en underbart trevlig arbetskamrat? :)

Fast ärligt talat så lider jag med Häxan, för jag har ju själv blivit kattriven i mindre skala och kan ju tänka mig hur det känns i hennes armar just nu...

Idag tog jag tillvara på lite gamla ramlister som skulle slängas och gjorde ett par ramar som passar bra till A4-format, vilket ju är perfekt till ungarnas teckningar. Prinsessan gjorde ju en jättefin teckning härom dagen, den fyllde jag den ena ramen med, och den andra tänkte jag att Fiffig kunde få fylla. Tyvärr så glömde jag ju visa ramarna för ungarna tidigare idag och plockade istället fram dom nu ikväll, lagom till läggdags. Mycket smart tänkt av mig. Nu bara måste Herr Fiffig göra ett konstverk att rama in innan han lägger sig. Det kan naturligtvis inte vänta till imorgon...